Varför händer alltid sånt här mig?
Försover mig. JÄVLAR! Inte nu igen!!!! Upp med unge, in i duschen, på med kläder, på med Alvins kläder, borsta tänder, ringa jobbet... "jag åker nu, sorry är sen igen".
Ut med cykeln, trampa, trampa, trampa - fan vad konstigt det låter?! Trampa, trampa, trampa, krasch... jaha? vad fan är det nu då? Tittar ner... där ligger kedjan på marken? Say what? EKERJÄVEL! Vet inte om jag skrev det för 100 år sen då en eker gick av o en snäll kille stannade bilen(med 3 killar till i) o hjälpte mig att böja till ekern så jag kunde cykla vidare? Nu hade iaf ekerjävelen gått upp lite från sin tidigare så fint böjda form o alltså slitit av kedjan... Fan, fan, fan. Ringa, ringa, ringa till jobbet. Upptaget. fan fan fan...
-Mamma, förlåt!
-För vadå?
-Jag hade sönder cykeln.
-Va? Det hade du väl inte?
- Jo när jag klättrade upp så klev jag på den där. (ekern alltså)
-ja, men det är inte ditt fel ändå.
-Jo, det är det.
-nej, men älskling. Det är mammas fel, inte ditt.
-okej.
Stackarn! Ångest, ångest, ångest till mig. gå, gå, gå till dagis. stressa, stressa, stressa! Får tag på jobbet. gå gå gå till jobbet, stackars mig! lämnar cykeln vid LFV. Ser en mystisk man som står vid bussens hjulhus. Eller mystisk o mystisk? Han körde visst bussen. Men vad gör han där? Jo, han kissar i hjulhuset? Eh? Oj då, där kommer en buss till. Ett litet skratt börjar bubbla i min mage. Ser några från jobbet - Asgarv. Men jag stannar inte o förklarar utan knallar bara vidare. de måste tror jag är störd.
Lunchdags. Går till cykelmojjen. jag frågar om priset, han säger 370 kr. han säger den är klar på måndag. På måndag?? Va fan säger du? Jag måste ha den igår. Igår? Nä, det går itne... nähä, menar du? vi säger torsdag säger han då. Ja, kan du inte tidgare så får jag väl ta det då. Nej, det går inte tidigare. Skitskalle...!
så nu måste jag gå upp ÄNNU tidigare... tror ni jag kan kompa varje morgon? För det lär nog gå åt den här veckan.... *suck*
