Dröm
Usch, häromnatten hade jag en sån hemsk dröm... Den var helt sjuk. Vaknade o grät. När jag återberättade den för Anders började jag också lipa...USCH!
Anders var soldat i Vietnam och jag jobbade som volontär. Alvin var också med. Så var vi i djungeln o så var det nån käppkines som drog en vagn med en massa barn på. det var en volontär til med o hennes son var med. Alla barn satt under en stor presenning då det var så dåligt väder. Iaf så försökte jag föra en konversation, det verkade som om det var första gångne jag träffade dessa barn. Den andra volontärens barn var sjuk så jag frågade vad det var med honom. Han berättade då att han hade cancer o jag tyckte det var så himla hemskt. Där sitter han liksom, cancersjuk med bandage på huvudet o är verkligen JÄTTESJUK o mamman tar honom inte därifrån... Rätt som det är så kastar han iväg en zippotändare ut i djungeln som gör att det tar eld på en massa ställen. Ingen annan verkar se detta så jag hoppar av vagnen o springer iväg o börjar stampa på dessa ställen. Tillslut får jag stopp på elden o springer tillbaka till vagnen som fortsatt gå. När jag sätter mina händer på kanterna för att hoppa upp i vagnen så sätter den andra volonären på mig handklovar så att jag inte kan ta mig någonstans... då hör jag... ute i djungeln... Alvin som ropar... AOWA! AOWA! Det är hans ord för pappa sen han började prata.... O jag skrek o tjöt att vagnen skulle stanna men alla bara fortsatte att gå. Jag skrek på anders att hämta honom men han tittade bara på mig med glansiga ögon, helt apatisk... Tillslut hörde vi honom inte längre... FY fan, jag börjar nästan tjuta när ajg skriver det...
Anders var soldat i Vietnam och jag jobbade som volontär. Alvin var också med. Så var vi i djungeln o så var det nån käppkines som drog en vagn med en massa barn på. det var en volontär til med o hennes son var med. Alla barn satt under en stor presenning då det var så dåligt väder. Iaf så försökte jag föra en konversation, det verkade som om det var första gångne jag träffade dessa barn. Den andra volontärens barn var sjuk så jag frågade vad det var med honom. Han berättade då att han hade cancer o jag tyckte det var så himla hemskt. Där sitter han liksom, cancersjuk med bandage på huvudet o är verkligen JÄTTESJUK o mamman tar honom inte därifrån... Rätt som det är så kastar han iväg en zippotändare ut i djungeln som gör att det tar eld på en massa ställen. Ingen annan verkar se detta så jag hoppar av vagnen o springer iväg o börjar stampa på dessa ställen. Tillslut får jag stopp på elden o springer tillbaka till vagnen som fortsatt gå. När jag sätter mina händer på kanterna för att hoppa upp i vagnen så sätter den andra volonären på mig handklovar så att jag inte kan ta mig någonstans... då hör jag... ute i djungeln... Alvin som ropar... AOWA! AOWA! Det är hans ord för pappa sen han började prata.... O jag skrek o tjöt att vagnen skulle stanna men alla bara fortsatte att gå. Jag skrek på anders att hämta honom men han tittade bara på mig med glansiga ögon, helt apatisk... Tillslut hörde vi honom inte längre... FY fan, jag börjar nästan tjuta när ajg skriver det...
Kommentarer
Postat av: Sandra R
Jag får rysningar över kroppen när jag läser om din dröm. Varför drömmer vi så? Är det för att bli mer tacksam över det vi har? Skönt att det bara var en dröm...
(Rossan)
Trackback