unsan

Igår var det dags. Dags för vaccinsprutan för Alvin. Han var inte alls speciellt sugen så jag gjorde som alla "bra" mödrar o mutade med Mc Donalds o deras glass. Då gick det lättare...=)

Kommer dit o möts av en lapp där det står att de stänger kl 17 för barnvaccinering. Suck kände vi o tänkte att vi testar iaf. så vi åkte upp i hissen o möts av en super, dupertrevlig sköterska som frågade om det var vi eller Alvin som skulle vaccinera oss. Alvin säger vi o vi var så välkomna in. Härligt! Hon var asbra med Alvin o han skrattade o var på världens bästa humör. Så frågade vi om inte jag också kunde få ta sprutan o först så sa hon nej, men sen när jag lagt fram lite fina argument om att det är så synd om oss om alla blir sjuka o bla bla bla så sprang hon iväg o kollade läget. De måste ju dra upp massa sprutor som sen blir förstörda om de inte används i tid. Så jag fick en sån, super! Men jag fick lova att hålla tyst om det. ABSOLUT så jag o ljög så näsan räckte till USA nästan..=)
Jaha, in i på nästa ställe. Där sitter det en totalt osocial människa o ska ta sprutan. Hon pratade inte med Alvin eller nånting. Sa bara att han skulle visa upp vänster arm, det gör vi. Sen när hon sticker så tittar han på det o blir HELT FÖRSTÖRD. KAOS!! Han satt inte still o kärringen säger till honom, precis som om en 3 åring lyssnar när det gör ont, att han måste sitta stilla. Amen va? jag höll krampaktigt fast honom, Anders dansade med Lollo framför honom o sjöng o den supergulliga sköterskan som mötte oss i dörren höll fast hans arm. Detta innebär att den där jävla sprutan satt fast i hans arm i säkert 20 sekunder o dansade hula-hula i överarmen. Stackars Alvin. Tillslut då så kunde hon spruta in det o Alvin var helt galen. O som den vekling jag är så började nästan jag tjuta för att han hade så ont. Herregud alltså, han var fan helt otröstlig.
Sen var det min tur. Jag hade ju missat det där med kortärmat på sig så jag fick ju dra av ena ärmen o satt där med mina ringar o skämdes. Sen var det dags. Alvin höll mamma i handen o jag tittade i taket. Först kändes det ingenting, men sen... fy fan när den skulle i, vad jag tror, muskeln. Jävlar i havet. Ni vet så där när man var ynge o man kunde sula knytnäven hårt som fan på nåns överarm. Ni vet när någon verkligen träffade riktigt rätt, det kunde ju göra så jävla ont. SÅ kändes det.
Jaha, då var allt över. Alvin tjöt, o jag förstog honom.
Till Mc Donalds.
Där sitter vi o äter i godan ro... mumma säger alvin är o är skitlycklig. Då ser jag den fetaste människan i hela världen som ska äta på donken med sina två barn. Hon sätter sig brevid oss o jag tänker "herregud hur kan hon?" Barnen var världens gulligaste o hon satte barnen på två stolar o sen sig själv i soffan. det är bara det att hon är så fet att hon får inte plats!!! Men jag vet inte? Tydligt tecken att man INTE ska äta på donken eller? Det hela slutar med att hon flyttar dottern till soffan o sätter sig på en stol själv.
SEn sitter de där o hon är så jävla gullig mot sina barn o barnen är så himla rara o öppna. Dottern kladdade sina kletiga McDonalds fingrar över hela mig, men det gjorde liksom inget för hon var så himla söt. O mamman skämdes. O jag skämdes. Där satt jag, lite lagom vardagsfet o dömde henne för att hon var tjock. När det visar sig att hon var jätterar. När Alvin o hennes son sprang i väg o lekte lite så pratade hon o jag lite. Man såg i början att hon var lite orolig för att prata med mig, kan tänka mig att hon fått höra en del syrliga kommentarer i sitt liv. Men hon var verkligen supertrevlig. O jag kände mig så jävla hemsk. tillslut så var vi tvungna att gå, alvin o jag, o det kändes nästan skönt för jag hade så dåligt samvete att jag satt o tänkte dumma tankar om henne BARA för att hon var så jäkla överviktigt. Iof var hon helt SJUKT överviktig. Det var nästan USA-varning på henne... eller NÄ, det VAR USA-varning på henne.

Men nu till det roliga med denna dag, kväll o natt...

jag bestämde mig för att sova inne hos Alvin då jag ville ha lite koll på hur han reagarede på vaccinet. Låg där o läste o la ifrån mig boken vid 01,00. Då börjar Alvin hosta som en jävla bäng. Jag hör hur det mullrar i magen på honom o jo då... Där spyr han. O spyr, o spyr o spyr... hela han o kudden. Han låg ju ner så allt rann ju liksom längs kinden, ner på kudden... O jag blev helt förvirrad! Springer upp i bara trosor o yrar omkring i lägenheten o tänder lampor o hämtar en handduk. När jag kommer tillbaka ligger han o garvar. "Vad skrattar du åt, säger jag?" "Men mamma, vad du springer..." ha ha ha... Jaha, torka upp lite spyor lägger handduken o typ bäddar in spyorna i honom, lyfter upp honom o springer in på toa... Håller honom under armarna framför mig... "WIIII, JAG FLIIIIGER , MAMMA...!!" Men ursäkta? Vad är det för fel...hahaha, ska inte du vara trött o ledsen?? Sätter honom i duschen varpå han blir överlycklig o säger .... `ÅH, vad chhhhhhönt mamma... är det morgon nu? Eh, va? Nä, det är mitt i natten... Men varför ska jag duscha då? Ja, du Alvin kanske för att du spytt ner dig?
Hela situationen var helt sjuk... Astrött, halvnaken morsa springer omkring o virrar o nyvaken, nerspydd unge är på asbra humör? Vad låter fel liksom?
Vi tog sovmorgon i morse kanske ska tilläggas...=)